Skattjakt
Jag är glad för bajs, men jag är ännu gladare för folk som uppskattar bajs. Det finns en glädje i bajslekar som andra missar. En oförfalskad tjusning i att kladda lös och smeta runt.
Jag har en kompis, Robban, som också gillar bajs. Jag tror till och med att han gillar det mer än jag, hur det nu är möjligt.
Vi hade inte träffats på ett tag, så jag ringde upp, var ledig mitt i veckan, han också och föreslog nån trevlig aktivitet i det fina sommarvädret, skogen, parken något sånt. Jodå, han ville gärna.
Jag tänkte att man kunde ta nån glass och fira sommaren, men Robban kom med den utmärkta idén att vi skulle ha bajskrig. Det var en tisdag, så ingen där mer än vi. Och det finns mycket bajs i sommargräset, så ammunition fanns i överskott.
Skiten flög, och på hemvägen fick vi båda sitta på plastsäckar i bilen för att inte fläcka ner sätena.